|
|
Arboga Robotmuseum
Svetsning Robothistoriska
Föreningen i Arboga |
Sidan uppdaterad: 2011-05-03 12:21 |
|||
|
|
Svetsning Svetsning i samband med
jetmotoröversyn/reparation
Svetsning
förekommer i huvudsak vid tre olika tillfällen för att reparera
motorkomponenter. -
Laga sprickor. -
Bygga upp nedslitet material. -
Svetsa ihop en ny s.k.
halvfabrikat (ekonomidetalj) detalj med en befintlig komponent med drifttid
kvar. T.ex. en
sliten, sprucken eller deformerad fläns på ett turbinhus svarvas bort och en
ny fläns (halvfabrikat) svetsas dit och bearbetas till ursprungligt
ritningsmått. Metoder
Inom jetmotorunderhållsindustrin
förekommer följande svetsmetoder. -
TIG (argonvolframsvetsning) eller
GTAW (Gas Tungsten Arc Welding). -
Plasmasvetsning eller PAW ( Plasma
Arc Welding). -
Lasersvetsning -
Elektronstrålesvetsning eller EBW
(Electron Beam Welding). -
Punkt- och sömsvetsning. Material som svetsades
De material som i huvudsak svetsas vid en
jetmotoröversyn är: -
Aluminium- och
magnesiumlegeringar. -
Titanlegeringar. -
Rostfritt stål (18/8). -
Nickellegeringar (Nimonic, hastelloy m.fl.). -
Kobolt- och järnbaslegeringar. TIG
TIG är en bågsvetsmetod med icke
avsmältande elektrod, strömkällan är likström där elektroden är minus och
arbetsstycket plus. Till strömkällan är en högfrekvensgenerator (HF) kopplad
(växelström) för att tända ljusbågen och vid svetsning aluminium lösa upp
oxidskiktet i smältan. Metoden används mest manuellt, men även
som automatiserad i fleraxliga rätlinjestyrda
svetsautomater och robotar. Manuell TIG användes bl.a. för att laga
sprickor och för påläggssvetsning, medan automat- TIG användes för att
påläggsvetsa täteggar, styrkanter på t.ex. kompressorhus, slitytor och kanter
bl.a. på turbinledskenor. Plasma- och lasersvetsning
Dessa
svetsmetoder används i varierande omfattning hos specialiserade
reparationsverkstäder där materielen stundom är svårsvetsad och där TIG inte
kan användas. Elektronstrålesvetsning (EBW) Användes
i mindre omfattning än TIG (10%) men är inte desto mindre viktig då vissa
komponenter tillverkas i svårsvetsat material och där sprickbildning inte är
tillåten samt att hålla komponentens deformation på ett minimum. EBW-
metoden har hög energitäthet jämfört med TIG vilket ger smala svetsar och
liten deformation. Svetsningen
sker i en kammare under högt vakuum (10-5 Torr), Kammarstorleken ofta är ca 2
x 1,2 meter. Inuti kammare är svetskanonen placerad. Den avger en mycket smal
svets-stråle som hanteras genom ett datoriserat
fleraxligt rätlinjestyrt styrsystem. Processen
kräver stort operatörskunnande. Verktygen för att hålla komponenten under
svetsningen är precisionstillverkade och mycket dyrbara. EBW användes på högbelastade komponenter
i jetmotorn, t.ex. turbinskovlar, täteggar, fläktblad, flänsbyten på bl.a.
turbinhus Punkt- och sömsvetsning Denna
metod används mest på brännkammarkomponenter till äldre motortyper där
överlappssvetsning förekommer. Idag
eftersträvar man att svetsa med s.k. stumfog, vilket ger högre hållfasthet åt
svetsförbandet. Metoden användes knappast vid reparationssvetsning numera. |
Svetsning |
|||
