|
|
Arboga Robotmuseum
Svetsning Robothistoriska
Föreningen i Arboga |
Sidan uppdaterad: 2010-08-24 13:45 |
|||
|
|
Svetsning Svetsning
i samband med jetmotoröversyn/reparation
Svetsning förekommer i huvudsak vid tre olika tillfällen
för att reparera motorkomponenter. -
Laga sprickor. -
Bygga upp nedslitet material. -
Svetsa ihop en ny s.k. halvfabrikat
(ekonomidetalj) detalj med en befintlig komponent med drifttid kvar. T.ex. en sliten, sprucken
eller deformerad fläns på ett turbinhus svarvas bort och en ny fläns
(halvfabrikat) svetsas dit och bearbetas till ursprungligt ritningsmått. Metoder
Inom jetmotorunderhållsindustrin förekommer följande
svetsmetoder. -
TIG (argonvolframsvetsning) eller GTAW (Gas
Tungsten Arc Welding). -
Plasmasvetsning eller PAW ( Plasma Arc Welding). -
Lasersvetsning -
Elektronstrålesvetsning eller EBW (Electron Beam
Welding). -
Punkt- och sömsvetsning. Material som svetsades
De material som i huvudsak svetsas vid en
jetmotoröversyn är: -
Aluminium- och magnesiumlegeringar. -
Titanlegeringar. -
Rostfritt stål (18/8). -
Nickellegeringar (Nimonic, hastelloy m.fl.). -
Kobolt- och järnbaslegeringar. TIG
TIG är en bågsvetsmetod med icke avsmältande elektrod,
strömkällan är likström där elektroden är minus och arbetsstycket plus. Till
strömkällan är en högfrekvensgenerator (HF) kopplad (växelström) för att
tända ljusbågen och vid svetsning aluminium lösa upp oxidskiktet i smältan. Metoden används mest manuellt, men även som
automatiserad i fleraxliga rätlinjestyrda svetsautomater och robotar. Manuell TIG användes bl.a. för att laga sprickor och för
påläggssvetsning, medan automat- TIG användes för att påläggsvetsa täteggar,
styrkanter på t.ex. kompressorhus, slitytor och kanter bl.a. på
turbinledskenor. Plasma- och
lasersvetsning
Dessa svetsmetoder används i varierande omfattning hos
specialiserade reparationsverkstäder där materielen stundom är svårsvetsad
och där TIG inte kan användas. Elektronstrålesvetsning (EBW) Användes i mindre omfattning än TIG (10%) men är inte
desto mindre viktig då vissa komponenter tillverkas i svårsvetsat material
och där sprickbildning inte är tillåten samt att hålla komponentens
deformation på ett minimum. EBW- metoden har hög energitäthet jämfört med TIG vilket
ger smala svetsar och liten deformation. Svetsningen sker i en kammare under högt vakuum (10-5
Torr), Kammarstorleken ofta är ca 2 x 1,2 meter. Inuti kammare är
svetskanonen placerad. Den avger en mycket smal svets-stråle som hanteras
genom ett datoriserat fleraxligt rätlinjestyrt styrsystem. Processen kräver
stort operatörskunnande. Verktygen för att hålla komponenten under
svetsningen är precisionstillverkade och mycket dyrbara. EBW användes på högbelastade komponenter i jetmotorn,
t.ex. turbinskovlar, täteggar, fläktblad, flänsbyten på bl.a. turbinhus Punkt- och sömsvetsning Denna metod används mest på brännkammarkomponenter till
äldre motortyper där överlappssvetsning förekommer. Idag eftersträvar man att svetsa med s.k.
stumfog, vilket ger högre hållfasthet åt svetsförbandet. Metoden användes
knappast vid reparationssvetsning numera. |
Svetsning |
|||
