|
|
Arboga Robotmuseum Robothistoriska Föreningen i Arboga |
|
||||||||||||||||
|
Luftvärnsrobotar |
||||||||||||||||||
|
Fler Luftvärns- RB 365/65 RB 68 RB 69 Redeye |
Robot 69 Redeye
RB 69 finns att se
på Robotmuseet
Användningsområde Luftvärnsrobot
69 är en bärbar, enmansbetjänad luftvärnsrobot, som har tillverkats i USA
under benämningen Redeye. Den avfyras av skytten
från axeln. RB 69 är i första hand avsedd att sättas in mot mål som flyger
upp till 2000 m höjd och med en fart av högst ca 200 m/s. Vapnet
är av engångstyp; det är förbrukat när roboten avfyrats. Vapnet är lätt att
anpassa för olika uppgifter inom arméns luftförsvar. Det kan medföras i all
slags terräng och kan insättas med några sekunders förvarning. Robotens
målsökare arbetar inom IR-området. Målsökaren låser på målets värmestrålande
delar och ger roboten sådana styrsignaler att denna styr mot en av målsökaren
beräknad framförpunkt. Siktet
är ett öppet dioptersikte, som kan fällas upp. På siktet är fäst en vibrator,
som skall ligga an mot skyttens kindben strax ovanför örat. Genom vibratorn
hör och känner skytten en ton från målsökaren. Tonen ändras beroende på
målsökarens inriktning mot IR-strålningen. Innan
roboten avfyras kan alltså skytten avgöra om målsökaren följer målet genom
att frigörningstangenten hålls intryckt (gyrot frigörs). Robot Den i
robotgeväret inneslutna roboten består av målsökare, styrdel
med roder och robotbatteri, stridsdel med armerdon samt raketmotor med
stjärtfenor. Det
första raketsteget (startmotorn) brinner slut redan innan roboten lämnat
eldröret. Drivmotorn tänder först på 5-6 m avstånd från skytten, varigenom denne
undgår att träffas av raketflammorna. Stridsdelen
är säkrad medan roboten ligger i geväret och under utskjutningsförloppet. För
armering krävs att både startmotor och drivmotor har tänt och givit normal
acceleration. Det innebär att stridsdelen armeras efter ca 100 m flygning.
Direktanslag i målet initierar stridsdelen. Om roboten missar målet förstörs
den genom autodestruktion efter ca 15 s flygning. Målsökaren,
som är placerad i robotnosen bakom en glasdom,
känner målets värmestrålning inom IR-området. Signalerna behandlas i
målsökarens och styrdelens elektronik. Härifrån utgår sedan styrsignaler, som
dels korrigerar gyrot så att det alltid riktas på målet, dels ger robotens
roder sådana utslag att roboten styr mot en framförpunkt i målbanan. Så kallad
syftbäringsstyrning. RB 69
har varit aktiv inom armén under tiden 1970 – 1992. Tekniska data
Sidan uppdaterad: 2022-08-15 17:58 |
|
||||||||||||||||
