|
Arboga Robotmuseum Robothistoriska Föreningen i Arboga |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Luftvärnsrobotar |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fler
Luftvärns- RB 365/65 RB 68 RBS 90 Film på YouTube: |
Robotsystem RBS 90 Användningsområde Robotsystem 90 är ett
luftvärnsrobotsystem främst avsett för understöd av arméstridskrafter.
Robotsystemet kan även utnyttjas för skydd av t ex flygbaser. Systemet kan
lösa sina uppgifter i såväl dager som mörker. Luftvärnskompani rb
90 ingår som ett kompani tillsammans med två luftvärnskompanier rb 70 i luftvärnsbataljon rb
70/90, vilket är ett fördelningsförband. Historik Under 1976 utarbetades Utkast till
Taktisk Teknisk Ekonomisk Målsättning (UTTEM) och studierna vid Bofors och
Ericsson påbörjades 76/77. Utvecklingsstarten var planerad till 78/79, men
senarelades till 83/84. Serien beställdes 1989 och första serieexemplaret
levererades 1991. All systemmateriel slutlevererades 1995. Systembeskrivning Ett luftvärnskompani med RBS 90 består av
en underrättelseenhet och sex eldenheter. I underrättelseenheten ingår
spaningsradar PS-90 monterad på terrängbil 45. Sambandsmateriel är
installerad i hyddan. Eldenheten är bandvagnstransporterad.
Lokalspaningsradar PS-91, skyttens styrutrustning, strömförsörjning och
sambandsmateriel är installerad i luftvärnsstridsledningsbandvagn 2081. Sikte, lavett, nätenhet, kablar och
robotar transporteras i luftvärnsbandvagn 2082. Övrig materiel transporteras
i bandvagn 206 och bandvagnssläpkärra 1922. Robot Robot 90 är en vidareutveckling av robot
70 med bl.a större drivmotor, vilket ger längre
räckvidd, och en kraftigare stridsdel med en RSV-laddning. Även robot 70 kan skjutas från RBS 90,
liksom robot 90 kan skjutas från RBS 70. Bekämpningsförlopp ·
PS-90 upptäcker mål, vilka analyseras i
hotutvärderaren. Målen invisas därefter i
prioritetsordning till lämpliga eldenheter. ·
Eldenheten spanar med PS-91 och egenupptäckta mål
analyseras tillsammans med
invisade mål i hotutvärderaren. ·
Det farligaste målet väljs för bekämpning och invisas till skytten, varvid siktet svänger in mot målet.
Siktet innehåller en TV- och en IRV-kamera, vilkas bilder alternativt kan
presenteras för skytten på en monitor. När skytten ser målet tar han över och
följer det manuellt med en tumspak. För att skytten ska få avfyra robot krävs
bl.a att: ·
målet är bekämpningsbart (automatisk beräkning). ·
IK-svar inte erhållits Efter robotavfyring är skyttens uppgift
att hålla siktets hårkors på målet fram till träff. I eldenheten genereras en
laserstråle som sveper horisontellt och vertikalt kring siktlinjen. Roboten
använder mottagen lasersignal för beräkning av sitt läge i förhållande till
siktlinjen. Styrelektroniken i styrdelen omvandlar lasersignalen till
elektriska styrsignaler för rodren. Roboten följer då siktlinjen fram till
träff i målet. Initiering av verkansdelen sker med
zonrör eller anslag.
Sidan uppdaterad: 2019-11-23 19:46 |
|