|
Arboga Robotmuseum Robothistoriska Föreningen i Arboga |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Jaktrobotar |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fler
jakt- RB 24
RB 27/28 |
Jaktrobot RB27 och RB28 Falcon Robot
RB27 och RB28
tillhör den amerikanska Falconfamiljen och är utvecklade av grundversionen Air Interception
Missile 26 och AIM-4. Den hade sitt ursprung i
USA och 1955 inleddes leverans till US Navy för
beväpning av flygplanen F9F Cougar och FJ3 Fury
samt senare även USAF för beväpning av F 102 Delta Degger, F 106 Delta Dart och F4 Phatom II. Sverige
började förhandla
med USA redan 1958 om att få köpa versionerna GAR-1 med semiaktiv radarmålsökare
och GAR-2 med IR-målsökare. Falconrobotarna och ett Radarsiktessystem (Fire Control System FCS) anpassat för dessa utvecklades
av Hughes Airkraft Company, HAC. Robotarna fanns i
fem versioner och förutom de ovan nämnda också GAR-11 med semiaktiv
radarmålsökare och kärnladdning, GAR-3 med semiaktiv radamålsökare (dyrare
utförande) och GAR-4 med IR-målsökare arbetande på 3-4 µm våglängd. Sverige
valde som radarrobot GAR-11 med konventionell verkansdel (stridsdel) och nytt
ZON-rör . Den fick av HAC benämningen HM-55 och i Flygvapnet RB27. Som IR-robot valdes GAR-2 med
målsökaren från GAR-4. Den fick av HAC benämningen HM-58 och i FV RB-28.
Dessa versioner köptes även av USAF under beteckningen AMI-26B (RB27) resp AMI-4C (RB28). Jaktrobot RB 27 RB27 för demonstration. Bild UGM RB
27 anskaffades
till flygvapnet för bekämpning av snabbt flygande bombflygplan på hög höjd
och på långa avstånd i alla väder och i mörker. RB27 var försedd med en
radarekodetekterande passiv (semiaktiv) målsökare anpassad till det bärande
flygplanets Siktesradar PS-01/011. Robotens målsökare och styrsystem kunde
leda roboten i en kollisionsbana mot en beräknad träffpunkt, d.v.s. enligt
principen syftbäringsnavigering (även kallad
proportionell navigering) samt att kontinuerligt korrigera denna bana med
hänsyn till målet fart-, kurs- och höjdändringar. Roboten avfyrades normalt
under ett av flygplanets Radarsikte S-7B3/31 beräknat Direktanfall DA med ett
eventuellt efterföljande Jaktkurveanfall JK (s.k.
dubbelanfall). Målsökaren fordrade radarbelysning av målet med flygplanets
siktesradar alternativt styra med hjälp av störsignaler av brus- eller CW (Continuerlig Waw)-typ från målet under gångtiden mot
detsamma. Roboten styrdes aerodynamiskt med bakkantsroder på vingar och
korrigerades för störningar i alla plan med en styrautomat. Robotens avionik bestod av miniatyrkomponenter där elektronrör av subminiatyrtyp ingick. Som kraftkälla användes dels anpassad
elförsörjning från det bärande flygplanet samt efter omkoppling till ”Inre
kraft” med ett irreversibelt snabbaktiverande batteri och hydraulsystem. Före
avfyringen måste roboten prepareras, vilket gjordes i steg benämnda A-, B-,
C- och F-preparering och bestämdes av siktet. Dessa berörde valet av robot
och kraftförsörjningen men även när och hur målsökaren skulle slavas till
flygradarns frekvens och avståndsinmätning samt radarantennens pekriktning. Roboten drevs fram av en
enstegs krutraketmotor. Verkansdelen bestod av en stridsdel med zikzaklänk som initierades från ett aktivt radarzonrör
eller av anslagskontakter. Roboten hängdes i en Robotbalk F5 med vilken
flygplanet genom kabling och sänkbar kontakt
försörjde målsökarens avionik innan avfyring. RB27 licenstillverkades i Sverige av
Bofors och SAAB samt LM Ericsson och började tillföras svenska FV 1965. Robot 27. Bild SAAB/FMV Data, Prestanda
Vapenbärare:
J35F och J35J Jaktrobot RB28 RB28 för demonstration. Bild UGM RB28
anskaffades
till flygvapnet tillsammans med RB27. Avsikten var att i första hand användas
för bekämpning av bombflygplan på hög höjd i klart väder inom synhåll eller i
mörker. RB28 var försedd med en passiv kraftigt kyld IR-känslig målsökare med
en detektor av indium/antimonid. Materialet och kylningen medgav ett
IR-fönster inom en våglängd för detektering av relativt låg värme som
medförde följning på målet i nästan alla riktningar samt mindre påverkan av
störning. Robotens målsökare och styrsystem kunde liksom RB27 leda roboten i
en kollisionsbana mot en beräknad träffpunkt, d.v.s. enligt principen syftbäringsnavigering samt att kontinuerligt korrigera
denna bana med hänsyn till målet fart-, kurs- och höjdändringar. Roboten
avfyrades normalt under ett siktesberäknat Direktanfall DA med ett eventuellt
efterföljande Jaktkurveanfall JK (s.k.
dubbelanfall). Som alternativ kunde den avfyras med målsökaren låst och
parallell med flygplanets siktlinje vid visuell inriktning. Målsökaren fordrade IR-signal från målets
varma delar under gångtiden mot detsamma. Roboten styrdes aerodynamiskt med
bakkantsroder på vingar och korrigerades för störningar i alla plan med en
styrautomat. Robotens avionik bestod av
miniatyrkomponenter där elektronrör av subminiatyrtyp
ingick. Som kraftkälla användes dels anpassad elförsörjning från det bärande
flygplanet samt efter omkoppling till ”Inre kraft” med ett irreversibelt
snabbaktiverande batteri och kylsystem samt hydraulsystem. Före avfyringen
måste roboten prepareras, vilket gjordes i steg benämnda A-, B-, C- och
F-preparering och bestämdes av siktet. Dessa berörde valet av robot och
kraftförsörjningen men även när och hur målsökaren skulle slavas till radarantennens
pekriktning eller siktets riktmärke. Roboten drevs fram av en
enstegs krutraketmotor. Verkansdelen bestod av en stridsdel som initierades
av anslagskontakter. Roboten hängdes i en Robotbalk (samma som RB27) med
vilken flygplanet genom kabling och sänkbar kontakt
försörjde målsökarens avionik innan avfyring. RB28 licenstillverkades i Sverige av
Bofors och SAAB samt LM Ericsson och började tillföras flygvapnet FV 1965. Robot 28. Bild SAAB/FMV Data, Prestanda
Vapenbärare:
J35F och J35J Sammanställt av Göran Hawée Källor: Beskrivning RB27 och RB28 Speciell Förarinstruktion SFI FPL 35F och
FPL 35 J, del 3. Flygteknik under 100 år SMR förlag, 2003 Sidan uppdaterad: 2019-11-23 19:48 |
Artikeln finns
även som pdf-fil |