|
Arboga Robotmuseum Robothistoriska Föreningen i Arboga |
|
||||||||||||||||||
Bombkapsel |
||||||||||||||||||||
|
Bombkapsel M 90 Bombkapsel
M 90 är en friflygande bombkapsel med verkansystem i form av substridsdelar för bekämpning av ytmål. Bombkapsel
M 90 tillverkades av det Tyska företaget Lenkflugkörpersysteme (LFK) som är dotterbolag till
Daimler-Benz Aerospace (DASA). Underleverantörer var: Celsius Aerotech, Saab
Dynamics, Celsius Tech Electronics, Bofors m fl. Levererades
till svenska flygvapnet under 1997. Kapseln
kunde till en början bäras av AJS37 Viggen och sedan endast på JAS39 Gripen. Funktion Bombkapsel
M 90 saknar egen motor. Efter fällning från flygplan glidflyger kapseln och
går programstyrd till målområdet på flyghöjder mellan 40 och 900 m.
Räckvidden efter fällning i hög underljudsfart var ca 7 – 8 km rakt fram
eller under sväng ut till max 2,5 km sidläge med något kortare maxräckvidd.
Efter friflygningsfasen sköts lasten ut ur kapseln och dalade ned i
fallskärmar till en detonationspunkt några meter ovanför delmålen. Stridsdelar Substridsdelarna var av två typer: MUSJAS 1 och MUSJAS 2. MUSJAS 1 bestod av fallskärm, tändrör och 1,4 kg sprängämne
omgärdat av en mantel med ca 2 000 tungmetallkulor. Vikten var 3,7 kg. Sexton
utskjutningsrör var laddade med vardera tre MUSJAS 1. Denna stridsdel var
optimerad för verkan över stora ytor mot icke splitterskyddade mål. MUSJAS 2 bestod av fallskärm, tändrör identisk med MUSJAS 1
och med en stålmantel som preparerats att bilda splitter genom den s.k.
EFP-principen (Explosively Formed
Projectile). Sprängämnesvikt ca 6,0 kg. Stridsdelen
är tre gånger så lång som MUSJAS 1 och fyllde vardera ett utskjutningsrör. 8
av utskjutningsrören var laddade med MUSJAS 2 vilket möjliggjorde bekämpning
av splitterskyddade mål med samma kapsel som icke splitterskyddade mål. Blindgångare Bombkapsel
M 90 var från början konstruerad för att minimera risken för blindgångare
genom att stridsdelarna har flera olika sätt att utlösas på eller självdestrueras. Båda typerna MUSJAS 1 och MUSJAS 2 gavs
ett elektroniskt säkring- och tändsystem som styrde att: 1) Substridsdelen var säkrad tills den lämnat kapseln genom
att tändsystemet hölls strömlöst. 2) När
substridsdelen var fri från kapseln aktiveras ett
termoelektriskt batteri som dels kraftförsörjde radaravståndsmätning mot
marken, dels försörjde tändsystemet men som förutom denna förbrukning även sakta
tömdes över en resistans. 3) När
substridsdelen nått höjden ett par meter över
marken utlöstes stridsdelen. 4) Har
ännu inte stridsdelen detonerat sker triggning när
stridsdelen slår mot marken. 5) Har
ännu inte stridsdelen detonerat sker en triggning
strax före det att batterispänningen sjunkit till den nivå där triggsignal
inte kan ges. 6) Har
inte stridsdelen detonerat senast enligt 5:e kriteriet fortsätter
batterispänningen att sjunka till noll. Ingen triggning
kan då ske även om stridsdelen utsätts för slag eller deformation. En
blindgångare förmår alltså inte att detonera såvida inte ett nytt batteri
sätts dit. Oslokonventionen mot klusterbomber I
samband med överläggningar i september 2005 om regeringsbildning mellan
Arbeiderpartiet, Sosialistisk Venstreparti
och Senterpartiet enades parterna om att verka för
internationellt förbud mot klusterbomber. Argumentet var att odetonerade substridsdelar hade
långt efter att krigshandlingarna upphört skadat många civila och hindrat dem
att bruka åkermark där odetonerad ammunition låg
kvar efter anfall med klusterbomber. Enligt
redogörelse för ”Blindgångare” ovan skall odetonerade
substridsdelar från BK 90 ej finnas liggande kvar
på marken efter det att krigshandlingarna upphört. Det
politiska trycket från såväl organisationer som exempelvis Svenska Freds- och
Skiljedomsföreningen som från ett antal riksdagsmän och från massmedia gjorde
dock att Sverige tillsammans med drygt 100-talet länder skrev under och så
småningom ratificerade Oslokonventionen. BK 90
togs ur tjänst för skrotning 2012. Att
notera är att ett antal länder med stora förråd av klustervapen inte skrivit
under avtalet. Dit hör bl.a Ryssland, Kina, Israel
och USA. Klusterbomber kommer alltså inte att försvinna. För
Sveriges del medför konventionen att måltyper, som i dagens hotbild anses
lika aktuella som under utvecklingstiden, då inte kan bekämpas. Tekniska data
Sidan uppdaterad: 2022-08-15 18:33 |
|