|
|
Arboga Robotmuseum Robothistoriska Föreningen i Arboga |
|
|||
|
|
Robottyper En attackrobot är vanligen en
flygplansburen robot avsedd för bekämpning av mål på marken eller till sjöss. Äldre typer av attackrobotar styrdes ofta
av flygföraren mot målet med hjälp av en radiolänk. Moderna typer är vanligen försedda med
målsökare som automatiskt styr roboten mot målet. Sjömålsrobotar avfyras från fartyg mot sjömål. Förekommer mest som medelräckviddsrobotar och
långräckviddsrobotar. Sjömålsrobotarnas tillkomst har medfört
att även små båtar kunde ha vapen som på långt håll kunde sänka stora fartyg.
Målsökningen på robotar för långa räckvidder skedde oftast med aktiv
radarmålsökare. Vid kortare räckvidder förekommer mest målsökare av IR-typ. Kustrobotar skjuts från land mot mål på
havet. Räckvidden varierar från ca 100 km för de
största ner till några km för de minsta robotarna. Långräckviddiga
kustrobotar skjuts som regel från någon typ av fordon. Starten sker oftast
med hjälp av krutraketmotorer medan drivningen i banan vanligen åstadkoms med
en jetmotor. Roboten navigerar till en förutbestämd punkt, där målsökaren tar
över styrningen av roboten mot målet. Korträckviddiga kustrobotar är
som regel bärbara och skjuts från en lavett. Framdrivningen sker som regel
med en krutraketmotor. Styrningen kan ske med en semiaktiv
lasermålsökare eller med trådstyrning som manövreras av skytten. Roboten avfyras från marken eller fartyg
mot mål i luften. Den kan styras med kommandolänkar eller söka sig själv till
målet med någon typ av inbyggd målsökare. Roboten konstrueras ofta för en speciell
uppgift eller måltyp, och så att den kan bekämpa
mål på hög höjd eller på lågt flygande snabba mål. En jaktrobot är en flygplansburen robot
avsedd att bekämpa fientliga flygplan. Förekommer i en diffus kategoriindelning
såsom; korthållsrobotar, mellanräckviddsrobotar samt långräckviddsrobotar. Korthållsrobotar styrs vanligen med
målsökare av IR-typ och används mest i strid mot fientligt flyg.
Mellanräckviddsrobotar styrs oftast med semiaktiv radarmålsökare.
Långräckviddsrobotar styrs som regel med aktiv radarmålsökare kombinerad med
kommandolänk. Jaktrobotar är numera huvudbeväpning på
ett jaktflygplan. Med hjälp av flygplansradarn får flygföraren information om
fientligt mål. När skjutvillkoren; avstånd, målvinkel, identitet, m m är uppfyllda avfyras roboten. Roboten går därefter till
träff i målet. Robotarna skjuts från land eller
helikopter mot pansrade mål. Lätta robotar har ca 3 km räckvidd och är
bärbara. Tunga robotar har ca 6 km räckvidd och skjuts från marklavett,
pansarbandvagn eller pansarvärnshelikopter. Roboten styrs i allmänhet
automatiskt till siktlinjen, och skytten följer målet i kikare till träff. En
del tunga robotar styrs av en målsökare i roboten. Robotarna kan också styras
manuellt, efter avfyring håller skytten siktets hårkors på målet fram till
träff. Styrsignalerna till roboten överförs då via tråd. Verkansdelen är
speciellt anpassad för pansrade mål, ofta med riktad sprängverkan. En målrobot används vid övningsskjutning
mot luftmål och skall i sitt uppträdande efterlikna
ett fientligt flygplan eller en fientlig robot. Målroboten används som regel
som bogserare till ett skjutmål med en lång lina. Målroboten startas från en
ramp och styrs från en styrcental. Efter fullgjort uppdrag tas målroboten ned
med en fallskärm, och kan då användas på nytt. Målrobotar kan också starta
och landa på ett flygfält. Bombkapsel M 90 är en friflygande
bombkapsel med verkansystem i form av substridsdelar
för bekämpning av ytmål. Sidan uppdaterad: 2019-11-23 19:35 |
|
|||
